onsdag 9 september 2009

Berg-o-dalbana


Plötsligt känns det som om tusen saker händer i mitt liv och jag vet inte hur eller när allt ska göras sitter nere i vardagsrummet som numera ser ut som om någon har bombarderat det med massa böcker fysik kemi matte bla bla bla bla och tänker på vad mamma kommer säga när hon kommer hem på persiska men vill spela piano och lära mig noter igen men när kan jag hitta tiden mellan allt förkylningen har avbrutit min träning jo tack så mycket jag som precis började få igång konditionen på simningen istället för att ligga på botten av poolen och fundera på var alla nasty plåster kommer ifrån projektet gör mig lite orolig men det kommer nog gå bra för jag har underbara vänner som hjälpte mig när jag i tisdags kraschade totalt och visste inte vad som hände som tur var visste dem vad som krävdes för att få mig att skratta tack tack tack och jag tänker på om jag ska snagga mig på fredag eller inte börjar få lockar som har blivit en konversation i sig den senaste veckan men jag skyller allt på mammas schampo som säkert har något att göra med det eller så kanske det bara är vädret som leker med mitt hår men snart är jag 18 och då kommer jag kunna göra vad jag vill eller det är väl det jag får mig själv att tro det kommer säkert sluta helt annorlunda men då kan jag äntligen gå och leta bra musikställen i sthlm-city med polare ungefär som när vi var på coldplay Nicole Anna Cathrine och jag då vi nästan krossades mellan alla ivriga människor som trodde att 1 cm längre fram kommer ge dem en date med någon i bandet nu skakade mobilen och sms-signalen why so serious från Batman som Nicole skickade mig fyller vardagsrummet och jag börjar genast tänka på natten då Linus väckte mig vid halv två tiden genom att skicka ett sms och jag hade varit klantig nog att inte sätta på ljudlös men det är lugnt eftersom vi skrattade åt det senare stör mig också lite på att statoil inte hade rätt slags pump för min cykel som inte börjar må så bra nu när luften håller på att ta slut på riktigt men idag kommer äntligen mitt efterlängtade sl-kort så nu är det sl-beznez som gäller och inge mer 1200 kr böter pga fake-sms-biljett från mig längre det måste varit det konstigaste samtalet jag haft med min mamma någonsin gullig som hon är frågade hon hur jag mådde som om jag hade varit med i någon trauma händelse och var i chock men så var det inte enda problemet som kvarstår är hur fan ska jag sluta det här flödet ska man kanske bara trycka på punkt eller hur funkar det känns som när man sitter i en läskig berg-o-dalbana och det plötsligt slår en att man inte vill vara med men sen förstår man att det inte finns någon väg ut än att åka genom hela grejen men då säger vi så och sätter ett stopp låt oss hoppas på att allt kommer fixa sig även om berg-o-dalbanan kraschar.

Foto: Arad Hosseini

3 kommentarer:

  1. aRaD! dIn streamofconciousness skulle vara myckeT meR effEkTfuLLaRe oM dU vÄxladE mEllaN små och STORA bOkzTäVeR!

    //d£SSiE

    SvaraRadera
  2. arAAAD jaG faTTaR InTEEEE!!!!!!!!!

    kizzez
    //Kissie

    SvaraRadera
  3. Dodi du verkar ha mycket att göra stackare, khob nist.

    SvaraRadera